vadardettaforskit

har fått höra från några håll att dem är oroliga över hur mkt alkohol ja konsumerar i mig varje helg... och hur ofta ja dricker... visst det är bra att vännerna bryr sig om och har åsikter över hur mkt och ofta ja dricker, men jag svarar att jag har läget under kontroll då jag själv vet att jag klarar av att hålla mig nykter bara jag själv vill, dock dricker ytterst sällan på vardagar vilket vill säga söndag, måndag, tisdag, onsdag... torsdagar kan de förekomma att ja festar till och fredag, lördagar festar jag i snitt varje helg, låter värre än vad det är.... men jag lever för ute livet och tycker de är lika roligt varje gång... man kommer ut och träffar en massa folk, har kul, osv... så varför skulle ja vara i behov av att sluta med det ja tycker är roligt..

alkoholismen är nått som tar flera år att komma till... jag själv anser inte mig lika inom den faro zonen...
fast å andra sidan kan jag hålla med om att jag skulle kunna behöva några vita veckor.... men jag tar allt som det kommer... gör ja rätt lr fel?? hmm återstår att se.

nu klandrar jag ingen under dessa sorliga dagar... men jag undrar över hur man får för sig att köra rattfull?? hur tänker personer som gör det?? är dem inte medvetna om vilka konsekvenser det kan ge?? kan dem leva med det om de skulle hända dem lr någonannan något?? mina 2 vännner är de bara att konstatera att dem inte längre finns med oss... på grund av rattfylla,halka o hög hastighet...

de går fortare än vad man tror... det känns så långt borta och det är lätt att intala sig själv att de aldrig kommer hända mig något... men de kan vara en sväng för mkt så ligger man där sen...

jag skänker alla mina tankar och sörjer med deras släktingar och övriga vänner

shira löfstrand 17  (även mitt ex + vän)
fredrik nyman 21

dessa 2 jag kände... R.I.P

inte alltid så lätt att släppa det... o bara låta de vara... trots att jag själv säger att jag har kommit över det... men de har ja inte... tankarna flödar omkring ändån... o jag vet inte hur ja ska göra för att komma över det... underlättar då jag inte är själv för då tänker ja inte på det... men sen när jag är själv då flödar dessa tankar igen... jag säger till mig att jag skulle helst vela haft det ogjort... alltså att jag inte borde ha gjort som jag gjort.... men lite försent för det nu... skulle gärna vilja hoppa tillbaka i tiden o ändra på några saker.... så att det kanske inte vart som det vart... men dessvärre går det inte...

hur som helst har ja bort i värmland nu i drygt 2 veckor.. ja på fredag blir 2 veckor... tiden går fort lite för fort ibland... men jag ångrar inte alls att jag är där jag är nu... har börjat lära känna lite folk... till o med så har ja kommit o börjat blivit liite intresserad av hästar.. men tycker ändå dem gör sig bäst mellan brödet... fast hänger man häst folk... så blire nog lätt så :P fast ja klagar inte... de är kul.. speciellt o se nå nytt samt göra nått nytt som man aldrig har gjort förut... =) allt känns på nått vis mkt enklare... man känner inte så mkt folk... hemma i östersund visste typ de flesta vem man kanske var, många iaf... men här vet inte kotte vem man är... känns så mkt skönare... nackdel: man har ingen koll på vilka som är slödder o inte är det... men de återstår o se... antingen så hamnar man i skiten igen lr så låter man det vara... fast hem kommer man alltid.. får se hur länge man orkar vara här nere då :P hehe

U never see it coming... de slår till när du minst anar det.. de kan vara precis vad som hälst.. o förut sett... de kan vara allt från nått bra till nått dåligt... det finns alltid med... under hela din livstid så kommer det alltid finnas med... de är som att bli stabbed in the back...  man vet aldrig vad de rör sig om... de är ett stort ?tecken... man funderar hur de kunde ha blivit annorlunda om man hade gjort på ett annat vis... lr om man bara hade struntat i det... men man lär sig oavsett vad... de är det som är lite av spänningen med det hela...  U never know whats gonna happen to u... frågorna är många men svaren är få... allt handlar om vilka vägar man väljer att gå... det kan bara den enskilde bestämma... de vill säga du... du tar ansvar över dina egna val... ingen annan kan påvärka dem... de gör bara du... man kan ge dig råd o förslag... men i slutändan är de du som tar beslutet.. oavsett vad den andre säger lr gör... de är det som är unikt... den enskilde är den unike... alla som föds är unika på sitt eget sätt... man påminner om varandra men ingen är som du... du är unik för den du är... inte för den någon annan tycker du ska vara... de är det som gör dig o mig + alla andra så unika... ta vara på det...  o följ din egen väg o gör den lång o intressant... för dig själv... lev i nuet o ta vara på allt som händer.. för i morgon kan det vara försent... denna dag kommer aldrig mera åter... denna dag för min egen del är en förlorad dag... men vem vet... morgon dagen kanske kommer med en ny spännande överaskning... så de är upp till dig hur du gör... men tänk igenom en 2a gång... för sen kan de vara försent...

nu håller allt skit o ta sin plats i denna lägenhet... dock kommer de att bli mkt tom rum me tanke på att jag har flyttat från en 1a o nu har man en 2a... är dock väldigt nöjd med denna lägenhet... och dess plats mer centralt än jag trodde... ligger dock en liten bit utanför karlstad... men de gjorde även den lägenhet jag hade i frösön fast den låg en liten bit utanför östersund.. ca 5 km gång avstånd... inte så farligt långt att gå... nu däremot måste man börja vänja sig med helt nytt folk o helt nya platser.. vilket i sin tur är lite av en rolig erfarenhet... får se då hur det går med detta.. allt tar sin tid.. o de kommer ta lite tid innan man börjar lära känna nya personer...

dock var jag o 2 polare på mcdonalds igår o de gick förbi 2 tjejer som niklas sa: ha en trevlig kväll, en av tjejerna sa: ursäkta va sa du?

ha en trevlig kväll sa niklas igen,

ni är inte här ifrån va sa en av dem..

vi sa: nej vi är från östersund, jämtland

dem sa: vart ligger det?

vi sa: i norrland...

dem sa till mig... kan inte du säga att de inte går att så där?

jag sa visst varför inte... vilket jag sa också ( bredde på me lite mer norrländsk dialekt)

dem började tok garva o ville att jag skulle säga de igen fast då skulle dem spela in ljudet...

jo jag gjorde som dem bad om o dem började skratta som satan...

kevin sa till mig o niklas att han inte kunde äta... för att dem var där... fast när ja vände mig om så var det inte bara 2 st utan ja 10 pers som kom för att få prata med oss... eftersom dessa 2 tjejer som vi först prata med hade sagt till några andra personer att vi var från norrland o då ville dem promt prata med oss också... måste ha vart våran dialekt som gjorde det... fast då vart situationen mer pinsam så vi drog med oss maten o drog ut till bilen.. för att äta upp den där... just för att slippa sitta o höra på en massa värmländska tjejer som ville höra oss prata...

men nu är man här i värmland iaf.. så man får se hur det går framöver... hade gött